Kom hem för en stund sen.
Jag hade varit med en vän och tittat på en lägenhet hon kanske vill byta till sig.
Efter lägenhetstitten åkte vi till Mariaplan för att fika lite.
Det var längesen jag var där.
Väldigt längesen.
Så jag var nästan lite upprymd.
Min kompis beställde en kaffe och en macka.
När det var min tur gick servitrisen sin väg.
Jag stod där och var jättekaffesugen.
Fem minuter passerade utan att blinka.
En dam kom och ställde sig bakom mig.
Hon såg bister ut.
Jag tittade på henne, jag var beredd att fråga henne om jag kanske borde plinga i klockan.
Jag hann inte yppa det innan hon frågade om jag hade ringt.
Jag svarade att det hade jag inte men jag kanske borde.
Hon tyckte att jag skulle det.
Jag plingade en gång och försökte dämpa ljudet något, utan framgång.
Det gick en minut.
Sen suckade hon och spred sin dåliga energi, hon tog ett steg förbi mig och ringde åtskilliga gånger i klockan.
Jag visste att jag skulle få onda ögat när någon kom.
Jag fick mer än så.
Servitören kom och sa att han hörde första gången och tittade med svarta ögon på mig.
Jag rodnade och sade att jag endast ringde en gång.
Han tittade på damen bakom mig och förklarade sig.
Han sa helt enkelt till relativt bryskt.
Hon blev sur och struntade i sin beställning.
Han höll en lång utläggning för mig.
Jag ville egentligen bara dricka mitt kaffe och småprata med min kompis.
Men det dröjde innan han släppte iväg mig.
Jag hade egentligen velat ge damen ett nacksving efter det hon utsatte mig för.
Det gjorde jag inte.
Servitören frågade om jag tyckte att han hade överreagerat.
Jag sa nej och tänkte samtidigt att jag fick vänta bra länge innan jag fick lägga min beställning.
Men övervägde samtidigt damen uppträdande och kom fram till att han inte hade överreagerat.
För mig hade han gärna fått vara något fränare.
Till slut fick jag i alla fall fika.
Kaffe och drama i kombination är väldigt fint.
fredag 27 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
fy fan vad bra. jag ryser av obehag. jag skulle såklart hata kärringen, men jag hade nog hatat honom mer som inte fattade att varför ni ringde. han förtjänar stryk
haha, jag håller med. Jag hatade henne mycket, men han var ohemult besvärlig också.
Skicka en kommentar