bläck i ögonen

Jag bestämmer inte över folk.
Tyvärr.
Men jag besväras av folk med tatueringar.
Jag har tre stycken själv.
Men vad jag inte har.
Som de andra har.
Är banala budskap.
Om jag kunde bestämma skulle jag säga stopp.
Fast å andra sidan.
Om jag ser en person med en sådan tatuering vet jag att den personen säkert inte har någonting att tillföra i mitt liv.
Så jag sparar tid och energi.
Men det är besvärligt ändå.
Each day is a gift not a given right.
Carpe Diem.
Etc.
Sådant plågar mig.
Gravt...

P.S. Såkallade tramp stamps är inte heller någonting jag uppskattar.