Jag tjatar mycket om Jacques Brel.
Men det finns en mycket bra anledning.
Inte bara i hans passion.
Han är även en riktigt bra ordkonstnär.
Lyssna på sans exigences.
Det finns inte någonting som ger mig gåshud i liknande omfattning.
För tillfället.
Texten är fan suggestiv på ett upphetsande sätt.
Och jag tycker att det är fantastiskt.
Mmm...
onsdag 18 maj 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar