feberdrömmar

Jag trodde att jag skulle bli bättre igår.
Men i natt blev det, tvärtom, värre.
Feber och halsont i från helvetet.
Jag drömmer konstigt.

Jag drömde att jag var i öknen.
Vid en liten, liten modernistisk byggnad.
Någon hade ställt ut ett par tre kastruller i sanden.
Det började regna.
Men regnet föll bara där kastrullerna stod.
Jag började springa.
Då blev allting till en tv-spelskarta.
Jag sprang tills det tog slut.
Ingen återvändo.
Bara hopplösa försök att tränga in på oupptäckt område.
Sen vaknade jag.

Doktor Glas

Jag gillar inte att min hals gör uppror ikväll.

Den irriterar mig.

Men jag dricker ett glas pastis.

Det ska föra oss samman.

Vi gillar båda smaken av anis.

Musiken jag spelar matchar mörkret.

Och nu ska jag gå över till min bok.

Doktor Glas.

Som inte heller är munter.

Men väldigt fin.

otydligt

Det är jobbigt med sommar i Göteborg.
På många olika sätt.
Spår- och vägarbeten avlöser varandra.
Samtidigt som Partille cup och Gothia cup går i fil.
Nu börjar Gothia.
Jag blev varse idag.
Alldeles nyss faktiskt.
Jag hamnade mellan H.B.K. och Mexikanska Santos Laguna.
Killar som är stinna, på gränsen till puberteten.
Jag pressade ut lite ångest ur Bonnie "Prince" Billy in i mina öron.
Och en kompis lider helvetets kärlekskval.
Förnedring och ovisshet blandas friskt.
Meditationen kommer att fortgå med B"P"B.
My home is the sea.

piiiiiiiiiiiiii-p-h.

Jag är inaktiv för tillfället.
När det gäller bloggandet.
Jag har inte internet hemma.
Skulle kunna blogga med min telefon.
Men det känns inte lika roligt.
Vi får se om jag gör det, någonting.
Annars hoppas jag på tålamod.
Kärlek.

20:45 en lördag som är som en söndag.

Jag tycker nog att det inte är helt ok att det är söndag på en lördag.
Har mest legat på och i sängen idag.
Läst och somnat om vartannat.
Utöver det har jag inte gjort speciellt mycket.
Funderat på om det skulle betraktas som mystiskt om ett par bermudashorts försvann spårlöst.
Den enda solen jag stulit idag tog jag när jag gick till affären.
Jag känner mig ambivalent överlag.
Har en känsla över att det jag vill ha faktiskt kan finnas där ute.
Men var och när, vet jag inte.
En viss hoppfullhet gör sig påmind.
Åtminstone de stunderna jag inte läser plattform.
Och det känns härligt.
Om vädret tillåter kommer jag nog försöka få lite tid i solen imorgon.
Kanske kommer jag få en nyans i huden.

midsommardagen

Jag sitter på golvet med en kopp kaffe framför mig.
Gårdagen var fantastisk.
Jag firade med kompisar från Linköping.
Det var roligt.
Vi åt och drack.
Sen blev det sällskapsspel.
Alias.
Tyckte att vi gjorde bra ifrån oss men ändå blev vi piskade av ett par överkvinnor.
En huvudvärk börjar titta fram vilket känns besvärligt.
Har för avsikt att ignorera att det är sol ute till fördel för Plattform.
Jag spelade även kubb igår.
Det var andra gången jag gjorde det.
Jag föredrar boule.
Nu vet jag inte om jag ska ta en treo eller om jag ska låta kaffet verka.
Dessa kval.
Dessa kval...

nudelsoppa med frikadeller

Jag har inte förbrukat någon som helst energi idag.
Det känns dåligt.
Det var en liten ansträngning att gå och handla.
Men det berodde mest på att jag klädde mig alldeles för varmt.
Stickad tröja och en rock.
Men nu har jag kittat upp med material så att jag kan göra en nudelsoppa och en sallad på fänkål.
Det ska bli gott men först ska jag diska.
Till de ljuva tonerna av Guns n´ Roses.
Och i morgon ska jag titta på män med skägg.
Hela kvällen.
Woody West limited edition...

söndagskommunikation

-Lao Siam.
-Hallå.
-Hej?
-En nummer 12 tack.
-En nummer två?
-Nej, en nummer 12,tack.
-En nummer två?
-Nej, en nummer 12.
-Två nummer två?
-Nej 12, en nummer 12.
-12?
-Ja, tack.
-Fem minuter.

ut

I källaren hänger tvätten på tork.
Solen står högt idag.
Kaffet var riktigt gott.
Och musiken är väldigt fin.
Snart åker jag in till stan.
Ska bara se mig om och testa mina nya skor.
Eller också struntar jag i det och blir kvar här ute i öst.
Men någon form av uteaktivitet borde jag ta mig för.
Jag får se...

svart

Nu har jag satt sprätt på mina sista födelsedagspengar.
Nya skor.
Livrem.
Linsvätska.
På vägen hem satt det en missbrukare på vagnen.
Det är ju alltid jobbigt.
Egentligen ska man väl inte klaga på utslagna.
Men det stank verkligen.
Och hon hostade friskt ut i luften...
Jag tror jag kommer att vakna upp med någon form av hepatit imorgon.
Tack.
Ikväll ska jag titta på månen.
Det ska bli förmörkelse.
Total förmörkelse.
Fantastiskt.

Hoffman + Sheider

Jag delade upp den på två kvällar.
Igår såg jag tre fjärdedelar av den.
Och ikväll såg jag en halvtimme.
Men oh, vilken film.
Och den här bilden är ju så jäkla fin.
Rent estetiskt.

Clara Lidström

Clara Lidström tycker att det ska vara mer fokus på kristendomen i skolan.
Hon tycker att det är absurt att ateismen ska vara normen i samhället.
Och hon tycker att naturvetenskapen inte erbjuder den absoluta sanningen...
Personligen tycker jag att det är upp till var och en att vara troende på ett eller annat sätt.
Det är helt ok.
Men det är inte ok att säga att man är kristen och sedan bara välja ut godbitar ur skriften.
Någonting som är populärt bland kristna är att fokusera på hur fel det är att vara homosexuell.
När det i själva verket är en väldigt liten del av bibeln.
Hedersmord och våld tar upp en betydligt större del av boken.
Och uppmuntrar det.
Men det väljer man att inte stötta på samma sätt.
Clara tycker vidare att det är viktigt för barn att möta olika nationaliteter och typer av människor.
Men är det inte exakt det kristna och andra troende inte vill.
De säger att de vill det.
Men egentligen ska man missionera och slå ner kilar i samhället som gör att det blir vi mot dem.
Alternativt att alla ska dela "samma" tro.
"Den ene skall falla för den andres svärd".
Jag slår vad om att hon inte kommer att stena den där bekanta som om fem år visar sig vara otrogen mot en vän.
Och jag tror inte att hon klär sig i endast kläder av oblandade fibrer.
Men tro för guds skull, tro vad du vill.
Jag tror dock att det kan vara ett problem att åka kollektivt i stan om man är man.
Vi får ju inte sitta på en plats där en menstruerande kvinna har suttit...
Min stora önskan är att Du, Clara, fortsätter att göra polkagrisar och tro i tystnad och slutar skriva debattinlägg.
Tack!

tre

Hur det kom sig att jag satt uppe till tre i natt?
Ja, det började med att jag drog mig för att börja skriva lite.
Sen när jag väl började blev det fyra sidor.
Prosa.
Efter det var jag inte så sömnig.
Så jag kollade en och en halv timme på maratonmannen.
Sen fortsatte jag med att läsa ett kapitel.
Ganska kort.
Men ändå ett kapitel.
Vips så var klockan tre.
Och då var jag trött.

Michel Houllebecq

Jag vet inte vad som hände.
Igår vaknade jag upp med en lust att lyssna på Michel Houllebecq.
Så jag rev av åtskilliga klipp på youtube.
Även de franska.
Jag kan inte franska.
Förstår lite grand.
Men det är ytterst lite.
Jag har inte läst någonting av honom.
Men nu har jag beställt plattform.
Han verkar dyster.
Och rolig.
Inte så pk.
Vilket jag gillar.

artister på G

Jag gjorde om misstaget.
Jag lyssnar på Genesis.
För tillfället.
Men efter Genesis på spellistan kommer en annan grupp.
Som börjar på G.
Men de spelar en helt annan typ av musik.
Jag gillar många olika typer av musik.
Så egentligen är det inte fel av mig att lyssna på det här andra bandet.
Helt naturligt efter Genesis.
Men bandet råkar vara genrekungar från vårt kära grannland.
(Norge)
Och bandet jag talar om är.
Det fantastiska.
Gorgoroth.

söndag?

Om jag inte hade vetat bättre skulle jag säga att det är söndag idag.
Men jag vet bättre.
Dagen har startat väldigt långsamt.
Jag har sovit länge.
Läst lite.
Och så dricker jag upp min kaffekvot för dagen.
Men jag måste arbeta lite också.
Jag kanske väntar i någon timme.
Och jag vet att jag har brutit löftet förr.
Men det är inte roligt längre.
Så nuförtiden gör jag det jag säger att jag ska göra.
Så jobb.
Och kanske bob hund till kvällen.
Men å andra sidan.
Veronica Maggio drog så in åt helvete med kids.
Vad gör inte hunden då?
Bryan Ferry var det dock stillsamt på.
Vilket är märkligt.
För han var riktigt bra.
I´m on a horse.

sill och prosa

Jag unnade mig en lyxig middag idag.
Pepparbiff med sparris och persiljesmör.
Efter det blev jag matt och har mest spenderat söndagen med att slå dank.
I affären plockade jag även åt mig en burk sill.
Blev inspirerad av någon sportreporter på SVT som sa i en intervju nyligen att han levde på sill och champagne under en lång tid.
Men jag har ju tyvärr ingen champagne hemma.
Men tänker att jag ska testa kombinationen någon gång.
Har haft som mål att skriva lite grand idag.
Men det blir ju fan inte av.
Men ska nog försöka skita ut en sida vid midnatt.
Kanske ett par.
Vi får se.

glossigt

Jag har känt en iver i kroppen idag.
Att göra någonting.
Men vad?
Läsa, skriva eller ta en långpromenad.
Men obeslutsamheten har paralyserat mig.
Länge nog.
Jag har redan druckit min dagsdos kaffe.
Vad ska jag äta?
Börjar jag redan tänka på middag?
Klockan är inte riktigt två ännu.
Jag måste handla lite mat också.
Jag tror jag ska läsa ett magasin.
Glansigt...

A.K.

Efter att ha stått bakom disken tog jag en folköl med min kollega.
Sen åkte jag hem.
Köpte en pizza.
Tog en timmes lång tupplur.
Så ser mina lördagar ut.
Alltid.
Jag gillar det.
När jag hade sovit färdigt och tagit en dusch åkte jag in till stan.
Jag mötte upp en vän.
A.
Vi gick upp till Götaplatsen där vi firade.
Födelsedagsbarnet A.K.
Det var en mycket trevlig tillställning i vanlig ordning.
Bubbel på bubbel.
Jag åkte hem ganska tidigt.
Jag slocknade strax efter ett.
Och idag vaknade jag i tid.
Strax efter nio.
Jag bestämde mig för att sova lite till.
Och gick upp ganska sent.

bitter moon

Jag kollar på Bitter Moon.
Polanski är fantastisk när han är fantastisk.
En varm rekommendation om man vill se en film om lust, passion, förnedring och vansinne.
Men även om man blir hämmad att leva ut dessa samma dragningskrafter.
Jag mår lite dåligt.
Samtidigt som lusten väcks.
Nu tar jag en paus för att skriva inlägget.
Och det är när förnedringen ska börja ta fart.
Det är hjärtkrossande att se det kapitlet i filmen.
Men den ligger på min topp tio lista.
Och vinet smakar extra bra ikväll.
Om drygt en timme släcker jag lyset.
Då ska jag drömma om någonting storslaget.
Och när jag vaknar imorgon börjar jag om.
Igen.

slack

Efter nästan en veckas tystnad tänkte jag avbryta tystnaden.
Genom att sätta pennan mot pappret.
Eller fingrarna mot tangenterna.
Det känns som att veckan har varit fullbokad.
Men jag kan inte säga att jag har gjort så hemskt mycket.
Andra långdagen.
Besök hos mina päron.
Häng med vänner.
Och jobb.
Jag vill egentligen säga någonting i varje inlägg.
Av värde.
Men ibland får jag ge mig själv lite slack.
Som nu.

hopp

Jag har varit i stan idag.
Som jag är varje dag.
Men idag hade jag en agenda.
Gick in på NK och köpte min födelsedagspresent från mina föräldrar.
Efter det var jag så matt att jag var tvungen att ta en kaffe på centro.
Sen gick jag ner till brunnsparken och pressade in mig på 3an.
Den var full av fjortonåringar med picknickmaterial.
De skulle till apberget här ute i öst.
Festival.
De roade mig under hela färden.
Vilket var tur för jag hade lämnat mina hörlurar hemma.
Bra fjortonåringar.
Ovanligt.
Men det verkar finnas hopp ännu...

Franskt tema

Jag ska kolla på film ikväll.
Midnight in Paris.
Den verkar bra.
Woody Allen kan ju vara så jäkla bra.
Framför allt med inledningsskämtet i Annie Hall.
Och så verkar det finnas med gott om tjusiga Parismiljöer.
Men jag borde läsa någon av mina många olästa böcker.
Kanske senare.
Förhoppningsvis senare.
Jag dricker ett glas vin.
Har rivit av ett par avsnitt av babel under dagen.
Leif G-W är riktigt rolig.
Och så imponerade han lite på mig med sin franska.
Jag gillar franska.
Vackert.
Sexigt.
Franskt...

bra dag

Idag är det söndag.
Och sista dagen jag är 30 år.
Jag har en väldigt fin dag.
Regnet och de olika grå nyanserna gör det hela lite melankoliskt.
Fast bara lite.
På ett fint sätt.
Efter en promenad till affären försvann huvudvärken.
Söndagsmiddagen fräser i köket och snart är det dags att äta.
Och ikväll blir det ost och vin.
Det känns som att jag firar mig själv idag.
Och jag gillar det.
Dessutom insåg jag precis att mer än hälften av mina inlägg i år har jag producerat i Maj.
Bara en sån sak.

bläck i ögonen

Jag bestämmer inte över folk.
Tyvärr.
Men jag besväras av folk med tatueringar.
Jag har tre stycken själv.
Men vad jag inte har.
Som de andra har.
Är banala budskap.
Om jag kunde bestämma skulle jag säga stopp.
Fast å andra sidan.
Om jag ser en person med en sådan tatuering vet jag att den personen säkert inte har någonting att tillföra i mitt liv.
Så jag sparar tid och energi.
Men det är besvärligt ändå.
Each day is a gift not a given right.
Carpe Diem.
Etc.
Sådant plågar mig.
Gravt...

P.S. Såkallade tramp stamps är inte heller någonting jag uppskattar.

maj (hittills, ja månaden är ju inte slut än)

Jag vet inte vad som har hänt.
Jag var avslagen hela dagen igår.
Idag har jag varit matt fram tills för en kort stund sedan.
Jag känner mig helt plötsligt bra.
Lite glad till och med.
Det är märkligt.
För hittills har inte maj imponerat nämnvärt på mig.
På ett bra sätt alltså.
Men nu.
Från ingenstans.
Idag.
Jag är sunkig och har ett berg av tvätt från igår att vika.
Jag har diskat nästan allt porslin jag har.
Och så blir jag 31 om några dagar.
Och ändå.
Bra.
Huh!

Bob till kaffet

Jag hörde hur min granne, som har kiosken bredvid mig, släpade fram sin betongklump över asfalten.
Han sätter fast GB gubben i den.
Då visste jag att det var dags att kliva upp.
Tvätt- och städdag.
Det blir mest bara tvätt.
Bob Dylan fyller 70 idag och jag ska lyssna på blood on the tracks.
If you see her, say hello är en låt jag inte kan tröttna på.
Verkar det som.
Det är sol.
Men det har övergått i regn ett par gånger under dagen.
Och nu växlar det mellan sol och moln likt en tourette´s syndrom drabbad person som inte kan bestämma sig för om lampan ska vara tänd eller släckt.
Jag tror jag ska dricka lite mer kaffe.
Nu.

riten

Snart ska jag utföra min rit.
Jag har varit halvt utflugen ur mitt hem under en veckas tid.
Men nu är jag tillbaka.
Hemma.
Utanför viner det i almen.
Inne river jag av ett par obarmhärtiga låtar med Jacques Brel.
En dusch.
En pastis.
En rökelse.
Det kommer att bli fint.
Det kommer att bli fint...

bort?

Jag börjar bli rastlös igen.
Det händer ibland.
Jag vill åka någonstans.
I en vecka.
Själv.
Paris eller Berlin eller någonstans i Spanien.
Det skulle vara härligt.
Det känns som att det blir någon form av nystart vid hemkomst.
Och det skulle jag tycka om.
Dock får man ju en släng av vemod också.
Men det är det värt.

klåda

Har varit på vårdcentralen idag.
Det var nog den första gången de tog tid på sig att försöka luska ut vad det var som var mitt problem.
Jag fick till och med träffa en andra läkare.
Bra.
Det kändes värt en hundralapp.
Trots att de egentligen inte kunde komma fram till vad det var.
Som vanligt.
Men jag ska nog ordinera det ordinarie.
Ett glas vatten och lite vila.
I fortsättningen tänker jag titulera mig själv: "Allmänläkaren".

Sans Exigences

Jag tjatar mycket om Jacques Brel.
Men det finns en mycket bra anledning.
Inte bara i hans passion.
Han är även en riktigt bra ordkonstnär.
Lyssna på sans exigences.
Det finns inte någonting som ger mig gåshud i liknande omfattning.
För tillfället.
Texten är fan suggestiv på ett upphetsande sätt.
Och jag tycker att det är fantastiskt.
Mmm...

innan recensionen

Jag stålsätter mig.
Har för avsikt att läsa många sidor idag.
Men det är alkemisten vi talar om så det är ju bara att läsa.
Tänkte att den kanske inte skulle vara så hemsk som jag befarade.
Jag hade fel.
Men jag vill ändå läsa ut den.
Jag måste se helheten till varför Señor Coelho har sålt så många miljoner.
Jag har ju en aning.
Men jag ser det inte.
Hur ska Santiago lyckas ta sig till Egypten?
Han är i Tarifa.
Från Tarifa ser man för i helvete över till Marocko.
(Eller om det är Ceuta, men det är ju bara som en liten blindtarm till Marocko.)
Jag har själv sett det.
Det kan ju vara en början kanske.
Nä, nu ska jag lida...

Stonehenge

Jag ser på vetenskapens värld.
De går på djupet vad gäller Stonehenge.
Någon doktorand inom experimentell arkeologi testar hur man flyttat de stora stenstyckena.
När de har paus ser jag minst två hjälpredor som jonglerar med stenkloten.
Det finns lajvare överallt.
Och jag är egentligen inte förvånad över att just de intresserar sig för arkeologi.
Men måste de alltid vara jycklare.
Även på jobbet?
Det känns inte ok.

ett nytt fall?

Imorgon ska jag åka tåg igen.
Samma sträcka som senast.
En kvart tar den.
Men nu ska jag även ha pengar på kortet så att jag slipper pressa tågvärden.
Det gick ju inte så bra senast.
Hon föll osmidigt i trapporna.
Skadade sig inte farligt.
Men det var otrevligt för alla.
Inte minst för henne.

lök + vin

Jag lagar mat för första gången på ett par veckor.
Har inte riktigt kunnat ta mig för det förrän nu.
Men det känns bra att börja med en gratinerad löksoppa.
Med ett glas vin.
Både i soppan och i mig.
Har fått för mig att det skulle kännas melankoliskt att laga mat själv igen.
Det gör det.
Men det är fan riktigt dystert att äta hämtmat hela tiden.
Så jag föredrar att laga själv.
För.
Jag är fan bäst.

Alkemisten

Jag vill inte säga det här högt egentligen.
Men jag har köpt Paulo Coelho´s Alkemisten.
Jag föraktar honom sedan många år tillbaka.
Utan att jag har läst honom.
Jag har dock lyssnat till honom på TV någon gång.
Jag blir förbannad när jag hör honom.
Eller någonting om honom.
Men jag köpte boken i någon form av studiesyfte.
Det är egentligen inte acceptabelt tycker jag.
Men jag skäms inte.
Även om jag fan borde göra det.
Nu är det sagt.
Överväger att krypa under täcket och läsa honom nu.
Bygga upp lite vrede.
Fast vem vet, jag kanske blir frälst och köper en bok till av honom.
Jag har dock väldigt svårt att se det.
Väldigt svårt att se det.

uppenbarelsen

När jag äntligen fick bäddat rent insåg jag att jag ska förlåta mig själv.
Jag låg inne i mitt påslakan och försökte placera täcket på plats när jag fick det som en uppenbarelse.
Det är dags nu.
Jag har plågat mig själv alltför länge.
Ingen är hårdare mot mig än vad jag är.
Imorgon ska jag släppa det som tynger mig mest.
Jag är inte emo.
Men när jag säger någonting högt eller skriver det brukar jag behöva leva upp till det.
Och det här hoppas jag verkligen att jag kan leva upp till.
Det skulle vara bra.

ett misstag

Idag tänkte jag få gjort någonting produktivt efter jobbet.
Men när jag kom hem och hade ätit blev det aldrig av.
Jag hämtade ett paket på posten.
Sen somnade jag på sängen.
Klockan är inte så mycket än.
Men ångesten över misstaget från igår har paralyserat mig.
Misstaget handlar om ganska mycket vin och ett sms.
Jag skulle egentligen inte ha skickat det.
Istället för att radera det, som tanken var, råkade jag trycka på skicka.
Och då skar jag av mitt i ett ord så jag var tvungen att skicka ett till.
Som en fortsättning.
Det var oklokt.
På så många olika sätt.
Aj.
Aj.

tågvärden

Efter en kort runda på stan åkte jag hem till mina föräldrar.
Jag hann precis på tåget.
Det dröjde en liten stund innan tågvärden kom till mig.
Och jag skulle bara åka till första stoppet.
Jag betalade kontant.
Hon hade ingen växel.
Jag såg hur stressen kom över henne.
Hon var överviktig.
Och irriterad på mig.
Och säkert alla andra resenärer som inte hade stämplat med sina kort.
Hon skyndade iväg för att hämta växel åt mig samtidigt som speakern meddelade att vi snart skulle stanna på min hållplats.
På väg mot pengarna föll hon i trappan.
Hon svor och fick ont.
Hon var vred när hon rotade upp pengarna åt mig.
Jag hade roffat åt mig mina persedlar och var redo att gå av.
Hon bad om ursäkt för dröjsmålet.
Och jag såg på henne att hon hade ont.
Och att hon inte menade det.
Jag svarade "åh, det är ingen fara."
Jag gick av tåget.
Hon fortsatte.
Mot Uddevalla...

två saker

Jag har insett två saker idag.
Minst.
Men det jag tänkte på var att jag blir gammal i månadsskiftet.
Och att jag hade bloggat mer om jag hade fått skriva inläggen på skrivmaskin.
En pc är en skrivmaskin på sätt och vis.
Men inte riktigt ändå.
Jag skulle uppskatta att ta i för varje bokstav.
Och så gillar jag ljudet av en skrivmaskin.
Det känns så mysigt.
Lite som att vira in sig i en kofta och hälla upp en whisky.
Fast motsvarigheten till det.
Men jag ska inte försöka polera en bajskorv.
Det går ju inte att skriva blogginlägg med skrivmaskin.
Eller att bli yngre.
Eller frysa tiden.
Just den här tiden är ju inte så mycket att spara på.
Men åldern gillar jag.
Men om 22 dagar kommer jag nog inte att tycka det.
Även om jag har börjat uppskatta mina födelsedagar mycket mer de senaste åren.
Vart annat år blir det dock jobbigt för mig.
Av någon anledning.
Och förra året gillade jag min födelsedag.
Eller ja.
Dagen innan i alla fall.
Mina kära päron uppskattade säkerligen inte min fysik på restaurangen.
Det var oroväckande för mig med.
Jag vill aldrig att de ska se mig i den formen igen.
Och jag vill aldrig vara i den formen igen.

Östra

Solen steker upp de bleka sjoken hud som flanerar runt i manlig skepnad.
Benen blottas och de gröna träden skriker att vi ska ta en kall öl under dem.
Vissa äter hamburgare i solen medans kidsen pekar finger åt varandra nere på torget.
Östra Göteborg är väldigt vackert nu.
Jag sitter inne med min bleka kropp och tar skydd i min krispiga skugga.
Ska jag ta en öl till maten kanske?
Eller säger min huvudvärk till mig att gårdagen var nog?
Nej, det blir nog en kall öl.
Och kanske en episod av någon tv-serie.
En promenad till kanske.
Ska jag sätta mig uppe vid apslätten och titta på när pensionärerna hystar sina kromade klot?
Allt kan hända.
Hoppas jag...

förlorad kärlek

Helst av allt hade jag velat spendera sommaren med hon som lämnade mig för en vecka sedan.
Det är så lätt att bli bitter och skriva fult när det handlar om kärlek.
Och ändå mer så när det handlar om förlorad kärlek.
Men jag är så himla tacksam över att jag faktiskt fick träffa henne och prata och skratta med henne, vakna upp vid hennes sida och känna doften av hennes hår.
Jag hade ju tänkt på henne så länge innan jag tog mod till mig att tränga mig in i hennes liv.
Det lyckades.
En kort stund.
Jag känner henne nu.
Någorlunda.
Vad ska jag göra med min överblivna kärlek?
Den var ju till för henne.
Ingen annan kan ju få den kärleken.
Den modifieras ju till nästa gång.
Jag får nöja mig med att smärtan ger mig karaktär i ansiktet.
Det är nog bra för min själ att gråta lite och att känna hur allting är så sårbart.
Jag har en kärlekslös period framför mig.
Eller ja, kärlekslös rent romantiskt sett.
Hur ska jag ta mig ur den här känslan?
Och hur ska jag ta mig vidare?
Det blir spännande att se...

bloggsällskap

Jag skrev ett blogginlägg som försvann.
Om påsken.
Det känns lite trist.
Kan inte riktigt återge det.
Nu har jag varit ute och gått.
Det är väldigt fint idag.
Hade en rolig utekväll igår.
Det blev senare än planerat.
Men jag känner mig bra idag.
Riktigt bra.
Men jag känner mig lite sällskapssjuk.

badkarsmusik

Söndag.
Igen.
Jag var utmattad när jag vaknade i morse.
Så jag somnade om och sov till sent.
Jag rev av ett par episoder av Fringe.
Klädde på mig och tog en promenad till Ica.
Jag köpte lite mat.
Och ganska mycket snacks.
Gick hem och åt middag.
Till dessert blev det chips, mentos, lakrits och jordnötter.
Jag fortsatte att kolla på några avsnitt.
Sen läste jag två noveller av Bukowski.
Nu är det inte söndag längre.

keep it dark

Jag har börjat lyssna på Genesis.
Det är riktigt bra.
När jag var yngre hade jag aldrig kunnat ana att de skulle bita sig fast så här.
Men jag tipsar om det.
Lyssna och njut.
Och om möjlighet finns tycker jag även att ni ska se och njuta.
Jag bjuder på en visuell teaser.
En bild.

en lång komplimang

Igår var jag och hälsade på mina föräldrar.
Jag och mamma tog en entimmespromenad.
När vi hade gått i 30-40 minuter kommer det en dam i mammas ålder bakom oss.
Hon kan nog ha varit lite äldre också.
Jag är dålig på att se på folk hur gamla de är.
Men om hon var i mammas ålder så var hon sliten.
Vilket hon var...

I alla fall så stannade hon oss när vi skulle svänga in på en mindre väg.
Hon dränkte mig med komplimanger.
Jag blev glad.
Jag tror att mamma också blev glad.
Damen ville inte släppa iväg oss.
Sen kom det jag visste skulle komma.
Hon började lätta sitt hjärta.
Problem.
Sen fortsatte hon att ge mig komplimanger.
Det kändes först som det var en mängd jag fick.
Men i efterhand skulle jag säga att det var en.
En lång komplimang.

29 mars 2011

Min dag började helt fantastiskt fint.
Jag vaknade upp bredvid någon.
Vi åkte in till stan och drack lite kaffe.
Letade efter en jeansskjorta, fann den men köpte inte.
Däremot köpte jag ett linne.
Jag behöver nog två tre stycken till.
Sen åkte jag hem och läste lite.
Handlade lite grönsaker med avsikten att fräsa ihop en wok.
Det blev inte så.
Jag köpte en salladsburgare istället.
Det var gott.
Sen kände jag mig lite dålig.
Och dåsig.
Många har varit sjuka nu så jag misstänkte att jag hade blivit smittad.
Jag vaknade till efter en lång tupplur och kände mig mycket bättre.
Jag peppade ytterligare genom att beställa två böcker.
Otvättad kärlek och helveteshundar Och Doktor Glas.
Poesi av Bukowski och en svensk klassiker.
Nu ska jag ta och röka en cigarill och avnjuta ett litet glas tokaji.
Tror jag.
Sen ska jag läsa lite till.
Tror jag...

en ledig dag.

Idag har jag varit sjukt effektiv.
Ja, jag kan gå så långt att säga att effektivitet är mitt andra namn.
Eller?
För att vara en ledig dag menar jag.
Jag har sagt upp abonnemang, flera stycken olika.
Jag har pratat med mobilleverantörer och personal i olika teknikaffärer.
Jag har även jobbat hemma, däckat på sängen och ätit middag.
Samt druckit ovanligt mycket kaffe.
Sett färdigt den där filmen.
När jag ser tillbaks på dagen tänker jag att det ju egentligen bara är en helt vanlig dag med överflöd av dödtid.
Men jag känner ändå att jag har dragit mitt strå till stacken.
På mitt sätt.

söndag

Vilken söndag jag har haft idag.
Jag sov till sent.
Det första jag gjorde när jag gick upp var att klä på mig och gå till affären.
Jag köpte lite frukt, varmrökt makrill, chips och läsk.
Jag dricker ju nästan aldrig läsk, såvida jag inte är sjuk.
Och idag var jag inte sjuk.
Sen har jag varit hemma och kollat på några episoder av Miami Vice.
Jag är inne på andra säsongen nu.
Det är av blandad kvalitet.
Men jag har blivit så himla förtjust i "Manny".
Han säger aldrig någonting men han är väldigt söt.
Så himla 80-tal med stort burrigt hår med färgglada byxor.
Och så är jag lite nervös eftersom jag har skrivit någon form av kärleksförklaring på facebook.
Jag hoppas att det leder till någonting.
Annars har jag påverkat mitt sociala liv på ett lite delikat sätt.
Något sunkig söndag med lite känslor och fin musik.
Jag är mycket nöjd!

Jakten på lyckan

När människorna borde börjat inse att meningen med livet inte existerar i sig självt.
Och att Gud är död.
Då börjar Hanna Hellquist "jakten på lycka" i TV.
Jag gillar det ganska mycket.
Programmet alltså.
Klockan är mycket och jag har legat och tänkt på det en stund.
Det är ju någonting som sätter press på folk så mycket att det mest leder till olycka.
Det måste det göra om man tar sig an och läser Mia Törnblom.
Jag gjorde "lyckotestet" på programmets hemsida.
Jag fick nöja mig med ynka 30%.
Resultatet stämmer nog inte riktigt.
Men Hanna är så bra.
Och lyckoexperimentet i Gnesta är också härligt.
Jag får känslan av att Hanna är så himla nära sanningen hela tiden.
Hon letar och letar och gör vissa saker som ger henne ett uppsving men som aldrig riktigt gör henne euforisk.
Letar man hela tiden och gräver så slutar man nog bara i ett hål till slut.
Jag har tre konkreta tips som leder till en bättre tillvaro vilket är nog så gott som en tillvaro med gurus och otaliga böcker som du skäms över att öppna på spårvagnen.
Fast fan, om jag ger tips blir jag ju en sån där jävel som jag aldrig skulle vilja se i ögonen.
Förlåt men det blir inga tips...

is och grus

Jag börjar längta nu.
Tills gatorna är fria från is och grus.
Jag ser framför mig promenader i regnet.
Min parkas fick luft idag för första gången på några månader.
Snart ska jag ta med honom upp i skogen.
Vi ska ha det så fint här ute i östra Göteborg.
Tidstarmen mellan vinter och vår som börjar nu.
Den kommer att vara lite plågsam.
Men snart.
Snart är det vår...

the good ol´ Nude(r)

Jag hoppas att Pär Nuder tackar ja.
Jag har tjatat om det sedan senast de skulle välja en ny ledare.
Det blev Sahlin då.
Stackarn har fått kämpa mot "Toblerone-affären" för att vinna mark.
Det har ju gått sådär.
Men Nuder kommer att sätta riksdagens köttberg i brand när han säger ja.
Om han nu gör det...
Hoppas.
Jag hoppas.

på slottet i batik

Stjärnorna på slottet är ett bra program tycker jag.
Jag såg reprisen av sista avsnittet idag på förmiddagen.
Dan Ekborg skulle hålla ett smäktande tal till Göranzon.
Han refererade till hennes ögon och gjorde någon form av banal koppling till regnbågar.
Dan verkar ha problem att säga någonting fint utan att använda sig av plattityder.
Det går inte hem hos mig.
Och mitt ord är lag.
För mig.
Stora ord och stora känslor uttrycks bäst med vardagens smidiga språk.
Annars blir det lika romantiskt som att se hundar para sig.
Inte särskilt alltså.

OC

Det är ingen hemlighet att jag alltid har fascinerats av hårda män.
Både på film och i verkligheten.
Nu när jag åt lunch kollade jag på delar av första avsnittet av OC.
Tuffingen där röker.
Vilket är tufft om man är Clint Eastwood.
Han rökte ju John silver utan filter hela dagarna.
Men killen i OC tar munbloss.
Munbloss.
Och så tror han att han är en bad boy.
Det är så jävla fel.

Kultur och kultur

Jag såg framsidan av G-P igår.
Det stod någonting i stil med "Finkultur eller Populärkultur?".
Jag hoppade över ingressen så jag vet inte vad det handlade om.
Men jag kan tycka att det inte spelar någon större roll vilken typ av kultur som räknas som vad.
Dålig kultur är dålig kultur vare sig den är fin eller populär.
I min bok känns det konstigt att dela upp kultur mellan pöbel och elit.
Jag vet bara att jag har rätt.
Alltid.
När det gäller kultur.
Vem har inte det?
Nuförtiden blir jag föga bländad av en litografi av Warhol.
Men jag kommer också ihåg vilken besvikelse Mona Lisa var när jag såg henne första gången.
En liten, smutsig, sprucken målning som hängde in en urgröpning i väggen.
Man fick inte ta bilder på tavlan pga att varje blixt försämrade kvaliteten lite grand.
Stackars Mona.
Hon behövde ingen hjälp att bli mer trist...

Sarah, kom inte ut ikväll.

Det börjar närma sig val i USA igen.
Jag är orolig.
Tänk om.
Tänk om Sarah Palin skulle vinna.
Inte bara för hennes "tea party rörelse" och hennes hets som, om inte utlöste så åtminstone, hjälpte till att peka ut offer i den senaste massakern i Tuscon.
Jag har inte svårt att se henne som en läskig karaktär i "children of the corn".
Och jag tror inte bara att hon kommer att bränna ner halva USA utan kanske ännu mer.
Hon kommer att ha kärnvapenkoderna för världens mäktigaste krigsmakt.
Och vi är inte i "jeapordy!".
Vi är i verkligheten.
Det kan bli svettigt.
Riktigt svettigt.

175:e

Jag har skaffat mustasch!