Jag, redige herrn.

Igår var det dags igen.
Tvättstugan.
När vi kom ner upptäcker vi att någon har tagit vår station.
Den bästa stationen med tumlare och större torkrum.
Jag blev tokig.
Jag knöt näven i fickan och la i tvätten i den sämre stationen.
Fan! - tänkte jag.
När vi kom ner för att hänga upp tvätten var de där.
De som tagit vår plats.
Jag höll inte emot.
Jag närmade mig mannen och sa.
- Ni har tagit tvåan.
- va?
- Ni har tagit vår plats.
- Det vet jag inget om.
Då tittar hon ut ur torkrummet.
Vår bästa granne.
Jag fick ångest med en gång.
Jag var tvungen att bevisa att de tagit vår plats vilket gav ännu mer ångest.
Sen ville hon plocka ner sin tvätt, jag kunde inte låta det ske, då hade jag aldrig mer kunnat se henne.
Så jag fick be henne om att inte göra det.
Efter det såg vi henne två gånger till under dagen.
Hon ursäktade sig vilket jag också var tvungen att göra.
Pinsamt.
Pinsamt.
Jag tror att jag har gått från knopp till blomma.
Jag är en gubbe nu.
En tvättstugefascist.