skoskav

Jag ringde ett samtal när jag fortfarande låg kvar i sängen.
Rösten i andra ändan sa att jag kunde komma förbi "nu" om jag ville.
Jag tittade ut och möttes av en grå dag.
Och till min fasa upptäckte jag dessutom att träden har börjat få knopp.
Det betyder att jag måste titta extra mycket ner mot hamnen nu.
För snart kommer löven och då försvinner utsikten.
Jag tog min tjockare jacka och knöt skorna.
När jag hade haft trappuppgången i ryggen i ca 100 meter märkte jag att mina skor skavde.
Idag också.
Det hade jag glömt av.
När jag kommit ner på vägen var jag tvungen att stanna.
Jag knöt skorna lite hårdare.
Efter ca 100 meter uppskattade jag att det skavde ungefär dubbelt så mycket.
Jag letade i mina jackfickor och hittade en näsduk.
Den var misstänkt skrynklig men eftersom jag inte såg någon fläck antog jag att den var oanvänd.
Jag stoppade inte den i hälen.
Det gick sådär.
Efter ytterligare två stopp hade jag lyckats vika till och stoppa näsduken på precis rätt ställe.
Nu gick jag resten av vägen.
Nu flöt jag fram kändes det som.
När jag var framme pratade jag med honom i två minuter.
Sen gick jag hem igen.