Skämmes!

Det verkar vara en svidande bränna att ta upp frågan.
Men skall det vara  så?
Finns det verkligen en sådan djup förälskelse att göra affärer med ett ökenland.
Som piskar en bloggare offentligt.
Som inte låter kvinnor köra bil.
Som ger fri passage för förmögna att förnedra och mörda sin hemhjälp från Fillipinerna och Indonesien.
Som piskar folk från Bangladesh, Indien och Pakistan för att få dem att lägga rör och bygga flådiga höghus.
Som ändå kommer att bli grus som säljs billigt om 40 år om inte förr.
Ska vi ta illa vid oss för att ett förbund bestående av diktaturer fördömer oss.
Skall resten av Europa roffa åt sig överblivna kontrakt och göda en kung.
En ärvd makt med en enda vara som gör landet attraktivt.
Olja.
Utöver olja finns det ingenting att hämta där.
De vill inte importera demokrati.
Men verkar vilja exportera motsatsen.
Det är ju bara olja som gör dem mäktiga.
Och vi bara köper det.
Det vill säga att det är västvärlden som gör dem förmögna.
Och sedan inte vågar ha något motkrav eller ens en önskan.
Skyll er själva.
Vi får skylla oss själva.
Vi ger makt till någon som inte kan hantera den.
Alla förlorar.
Men Alliansen vill fortsätta att shoppa.
Shoppa av händer, fötter och huvuden.
Och billig olja.
Rösta rätt nästa gång.
Rösta rätt!

G-P

Ett gäng är inte en grej. 

Det är ingenting någon utanför kan förstå.

Ett gäng handlar inte om pengar och territorium. 

Inte ens om makt och respekt.

Det handlar om allt.

Det är svårt att bryta upp allt. 

Speciellt om det finns motivation att nå toppen. 

Och att ha det som syfte.

När det handlar om livet.

När det handlar om allt.

Skulle du överge det?

Bara så.

Skulle inte du köpa en kalasjnikov och skjuta hejvilt?

För att klara dig. 

För att förbli fri. 

För att vara kvar på toppen.

Även om det egentligen är botten.

Nej.

Det skulle du inte. 

Men tänk vem som skulle det.

Vem som gör det.

Så, om man går med på att skjuta ihjäl folk på en lokal restaurant. 

För att vara kvar på toppen.

Bör man även tänka på om man vill bli ihjälskjuten på en lokal restaurant för att nå botten.

Och låta alla offer följa efter.

Gud. Igen.

Någon kan inte gå.
Någon kan inte höra.
Någon kan inte se.
Vissa kan inte känna.
Alltid kan argumentet komma.
Gud kan fixa allt.
Men om man inte är troende?
Måste man förklara sig.
Om man är troende kommer man undan med att man är troende.
Visa dig din jävel.
Så ska jag spela skjortan av dig.
Och ta en bild på det.
Annars dör du.
Nu!

Lucia

Ikväll är det en sån kväll igen.
Ungdomar slåss.
Och kräks.
Och krossar rutor.
På sätt och vis ganska harmlöst.
Med tanke på vad alla andra gör.
Alla andra vuxna.
Som håller på med mer seriös våldsverkan.
Som gör staden och samhället mer osäkert.
När man är seriös.
Så menar man våldet.
Och då blir alla osäkra.
Och är inte det värre?
Än en full ungdom som ligger i en buske bakom domkyrkan.
Med glitter i håret och en lussebulle i munnen.
Och stinker glögg.
Med smak av konjak.

välkommen

Det finns ett ord.
Ett ord som jag egentligen älskar.
Men som missbrukas.
Ofta.
Det är egentligen fint.
Och beskriver jordens och naturens egentliga tillstånd.
Vi ska inte vara här.
Men vi är här.
Men när antikosmos slår igenom.
Landar vi mitt i ordet.
Och ordet är.
Kaos.

En stöld

Sista dagen av en ganska hård arbetsvecka.
Det märks tydligt när jag tar ut mig.
Jag blir känslig.
Bland annat kan jag brista ut i gråt.
När någon briljerar i Idol.
Detta är sällsynt.
Men det har hänt den här säsongen.
Vid två tillfällen.
Nog om detta nu.
Idag var det någon som norpade min flickväns mobil.
På hennes jobb.
Någon lutade sig in över disken och bara tog den.
Alla åtgärder man kan utföra är gjorda.
Och ikväll var det en tjej som ringde min mobil.
Hon deklarerade glatt att det var från polisen.
Det verkar vara ett jäkla sjå att bli av med mobilen.
Så nu ska jag hålla extra koll på min.
Och idioten med orange mössa.
Som stal mobilen.
Kommer förhoppningsvis få buken uppsprättad.
Och blöda ut.
På gatan.
I en gränd.
Och frysa mycket innan han somnar in.
God jävla jul.

Så många frågor

När man håller ett schema.
Och det bryts.
Högtidsdagar.
De förstör alltid rytmen i de viktigaste serierna.
Homeland.
Får vänta ytterligare en vecka.
Och efter senaste cliffhangern är det inte värdigt.
Att låta mig lida på det här viset.
Hur ska det gå?
Vem ska dö?
Vem kommer att överleva?
Kommer det en ny säsong till?
Ja, det gör det.
Men alla frågor.
Gör det omöjligt att veta.
Allt blir till en TV-gröt.
Använde jag precis bindestreck?
JA!
Varför?
Ingen vet.
Men vänta en vecka till så kanske ni/vi/du/jag får ett svar.
Eller så blir det säsongsuppehåll.
-